Välkommen till

Stresspedagogens blogg

Bråttom-beteende

Att ha ett bråttom-beteende är att vara driven, ha flera bollar i luften, vara ambitiös, produktiv, att göra allting snabbt och att ha en känsla av att inte ha tid att göra allt man vill.

Det kan självklart ta dig hur långt som helst – men om du inte ser upp kan det ta dej rakt in i nätet av sjukskrivningar, läkarbesök, mediciner, försäkringskassa, rehabilitering och i värsta fall riktigt allvarliga sjukdomar.

Hur vet man om man har ett bråttombeteende?

Har du behov av kontroll?
Är du otålig, vill att saker ska hända/bli klara NU?
Går du fort, talar fort, äter fort?
Är du tävlingsinriktad och vill du alltid vara bäst?
Gör du ofta flera saker samtidigt?
Har du lätt för att bli arg eller irriterad (särskilt på långsamma människor?)
Vill du få så mycket gjort som möjligt, på kortast möjliga tid?
Har du extremt höga krav, är du perfektionist?
Kan du inte ens under semestern slappna av och göra ingenting?

Att ha ett bråttom-beteende är både en följd av stress och en orsak till mer stress. Det gör att stressystemet ständigt är i gång, vilket kroppen inte orkar. Stresspåslaget frisätter stresshormon i kroppen och de påverkar bland annat din andning och cirkulation, pulsen och blodtrycket ökar, musklerna spänns, du kan få värk, sömnsvårigheter, sämre immunförsvar och mängder av andra fysiska åkommor. Det påverkar även humör och sexlust, du kan bli mer asocial, få minnesstörningar, bli arg/orolig/deprimerad/apatisk, aptiten kan minska och beroendeproblem öka. Med mera.

Att ha ett bråttom-beteende sker på bekostnad av både familjelivet och hälsan. I förlängningen bidrar stress till utvecklingen av fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och alzheimer. Stress har också avgörande betydelse vid utmattningssyndrom, och autoimmuna sjukdomar så som reumatism, multipel skleros, psoriasis m.fl. samt vid psykisk ohälsa.

Så om du känner igen dig i att ha ett bråttom-beteende så är det hög tid att dra i nödbromsen! Innan det är för sent! Jag frågade vid ett tillfälle ett antal utbrända personer vad de önskar att de hade gjort annorlunda innan de blev sjuka, ett av svaren löd:
”Jag önskar att jag hade förstått och tagit detta på allvar, och inte varit så nonchalant och trott att det var någonting som hände ”svaga” människor och inte mig. Att jag varit lite mer ödmjuk, mindre arrogant och tagit till mig den kuskap och råd som faktiskt finns. Jag trodde inte det gällde mig.”

Andra svar jag fick handlade om:
-Kunskap om kroppens signaler och hjälp för att lyssna till dem.
-Se sitt egenvärde, hitta självkänsla och självförtroende utanför prestationer.
-Kunna sätta gränser, sänka kraven, ,bromsa i tid och inte bara köra på.
-Se vikten av pauser, hitta tiden och min metod för avkoppling.
-Hitta sina friskfaktorer, det som ger mig energi och glädje.

Livet är inte att prestera. Ingen är perfekt – och det är okej.
Du behöver ta hand om dig! Lär dig stresshantering, ät rätt, motionera och framför allt, tillåt dig att återhämta dig! Det är livsnödvändigt!

Välj Hälsa!

Det är framför allt vårt vardagsliv som avgör hur god hälsa vi har. Om vi konsekvent väljer bra alternativ kommer vi att må bra. Om vi gång på gång väljer dåliga alternativ får vi det kämpigt och kan bli sjuka.

Om du har något problem, exv spänningshuvudvärk eller ont i ryggen, så är det ju jätteskönt att kunna ta en värktablett och må bra igen. Men du har bara behandlat symtomet, inte orsaken, vilket gör att problemet med all sannolikhet kommer att återkomma.

Jag läser just nu en bok som heter ”Förändra ditt liv 5 minuter i taget : bättre hälsa med enkla steg för varje dag” och den är väldigt inspirerande. Hela detta inlägget baseras på den. Boken är skriven av Dr Rangan Chatterjee.

Boken handlar om att vi på ett ganska enkelt sätt kan förbättra vår hälsa, oavsett vad vår utgångspunkt är. Enligt Dr Chatterjee är det enda som krävs fem minuter, tre gånger om dagen, fem dagar i veckan. Varje sådant här femminuterspass kallar han för hälsokick. Tanken är att även vi med fullspäckade scheman ska ha tid att klämma in de här nya små vanorna för att förbättra vår hälsa. “Det är inte meningen att du ska anpassa ditt liv efter programmet med hälsokickarna – programmet ska anpassa sig efter dig.”

Varje hälsokick riktar in sig på en av de tre hälsoaspekterna: sinne, kropp och hjärta. “Genom att införa tre snabba hälsokickar varje dag blir du snart gladare, lugnare och piggare. Din kropp kommer att bli friskare och om du är överviktig kommer du att börja gå ner i vikt.” skriver Dr Chatterjee.

Hälsokicken för sinnet sänker stress- och ångestnivåerna.

Hälsokicken för kroppen får dig att röra på dig mer.

Hälsokicken för ditt hjärta stärker dina viktiga sociala kontakter.

Han menar vidare att traditionella hälsoprogram och kortvariga dieter sällan lyckas eftersom dessa handlar om att se hälsa enbart som en slutdestination, vi ser målet – den perfekta kroppen, den härliga energin och den glada, sprudlande person vi ska bli – istället för att fokusera på resan dit. Det här får mig att tänka på Karin Boyes dikt I Rörelse, den delen där hon skriver “Nog finns det mål och mening i vår färd –

men det är vägen, som är mödan värd.” Dr Chatterjee skriver “En typisk hälsoresa består av tusen och åter tusen små steg varje dag.”

De här små stegen är våra vanor. Ungefär hälften av alla aktiviteter vi ägnar oss åt under en dag göras av vana enligt forskning. Exempelvis borsta tänderna, stänga dörren, koka en kopp te eller kaffe på morgonen. Dr Chatterjee menar också att “om du gör tre av bokens hälsokickar till en vana varje dag, regelbundet och konsekvent, kommer du få mycket större effekt än om du plågar dig igenom ett tufft träningspass på gymmet en gång varannan vecka.”

Men att skapa en ny vana kan vara svårt och tar tid. Därför är det bästa att haka i den nya vanan – som måste vara enkel – i en gammal vana som du redan gör. Exempelvis medan kaffe eller tevatten kokar på morgonen kan du passa på att göra fem minuter enkel styrketräning. När man gör detta så har man lyckats med en tredjedel innan dagen ens har börjat! I boken finns flera exempel på övningar för var och en av de tre olika kategorierna sinne, kropp och hjärta.

Och som i alla andra samanhang, var snäll mot dig själv! Säg bara saker till dig själv som du skulle säga till din bästa vän eller dina närmaste familjemedlemmar.

En annan sak som också är viktigt är att belöna sig själv. Vi glömmer ofta bort det och påminner oss endast om de dåliga sakerna vi gör. XXX ger ett förslag på ett enkelt visuellt sätt att belöna sig själv. Om man varje gång man lyckas med en hälsokick lägger en (kaffe)böna i en burk så blir det väldigt påtagligt. Bönorna blir fler och fler allt eftersom dagar, veckor och månader går. Säg även något positivt högt för dig själv när du lägger ner bönan, exv Heja mej! Jag klarade det! Eller Ja, Yes, Wohooo! Uppmärksamma hur du känner dig efter att du gjort din hälsokick och njut av att du gjort något bra. Detta kommer att hjälpa dig att fortsätta med din nya vana, eftersom du kommer att förknippa den med en bra känsla.

Det här är i alla fall något som jag tänker prova, för att välja bättre hälsa. Är du på? Skriv gärna på min facebooksida eller i ett mejl till mig, vilka hälsokickar du vill göra och vilka gamla vanor du tänker koppla ihop dem med. Vill du ha förslag på övningar så hjälper jag gärna till med det också.

Vad gör man när allt känns tungt?

Livet går upp och ner, så är det – bara att acceptera.

Men kan vi göra något för att det ska vara mindre och färre dalar?

Och vad kan vi göra när vi är där nere?

Vårt mående påverkas naturligtvis av vår omgivning och vad vi är med om, men även av hur vi lever, vad vi gör och vad vi tänker. Yttre omständigheter kan vi så klart inte alltid påverka, dem behöver vi lära oss att hantera och acceptera. Men vi kan påverka hur vi lever, vad vi gör och vad vi tänker.

Om vi vill arbeta förebyggande med vårt mående, så behöver vi ta hand om vår kropp och knopp. Då handlar det såklart om kost, motion, sömn och återhämtning. Det har skrivits mycket om alla dessa områden, i synnerhet de tre första. Det kommer den ena rekommendationen efter den andra, så till slut vet man varken ut eller in – kanske.

För mig handlar det om att hitta en balans, där både min kropp och själ mår bra. Att inte vara för hård mot mig själv när jag försöker något nytt, för att undvika att det känns som ett misslyckade de dagar det går dåligt, och istället känna att det är en seger de dagar det faktiskt går bra.

När vi är nere i en svacka så kan minsta steg kännas tungt och det händer att vi agerar utifrån våra nedstämda känslor. Det kan handla om att vi slutar göra saker vi brukar tycka om, för det känns jobbigt jjust nu. Kanske låter man bli att gå upp ur sängen för att det känns tungt. Likaså tillåter man lättare negativa tankar att ta över mer och mer. Forskning har kunnat visa att känslor är som sökarljus för minnen som stämmer med känslan vi upplever. När vi känner oss nere uppmärksammar vi således lättare minnen av situationer, händelser och personer som är relaterade till nedstämdhet, vilket leder till en nedåtgående spiral.

Våra tankar, känslor och beteenden påverkar varandra.

Så när vi har en känsla av nedstämdhet dras både tankar och beteenden åt det hållet, och ju mer negativt vi tänker och beter oss, desto starkare blir känslan.

Det vi kan göra då är att försöka förändra vårt beteende och våra tankar – eftersom de är lättare att aktivt förändra än vad känslorna är.
Se till att göra saker du tycker om, även om det känns motigt i början. Tänk dig att det är som att rulla en stor sten uppför ett berg. När du är nere i dalen och ska börja så känns det extremt långt till toppen, och du kommer säkert känna som att du vill vända och gå tillbaka nedåt flera gånger.
Men ju mer du kämpar uppåt, desto närmare toppen kommer du och desto lättare kommer det kännas. På vägen upp är det beteendet so måste prioriteras. Det hjälper inte att stanna kvar nere i dalen och vänta på att alpluften och utsikten ska komma till dig. Du måste jobba för det, ett litet steg i taget.

Vi kan även förändra våra tankar, men det kan kännas svårare i början, så jag rekommenderar att börja med beteendet, och att göra det i små steg.

Fundera på vad du brukar tycka om att göra, och gör lite av det. Du kan även fundera på vad du skulle vilja förändra i ditt liv, och hur du kan göra det i små steg. Här finns flera likartade modeller att ta hjälp av, exv. livshjulet och livskompassen. Ta sedan ett steg i taget och var snäll mot dig själv på vägen upp.

För stöd och motivation går det bra att boka tid hos mig, och om du mår riktigt dåligt – boka tid hos doktor och psykolog.

Det här med självförtroende och självkänsla...

Hur är det för dig? Och vad är skillnaden?

Självkänsla handlar om hur det känns att vara jag.

Självförtroende har att göra med mina prestationer, vad tror jag att jag kan?

Självkänsla handlar om vad jag känner för mig själv, vad jag tycker om mig, hur känns det egentligen att vara jag? Tycker jag om mig själv även när jag misslyckas med något? Känner jag självmedkänsla?

Självförtroendet å andra sidan är knutet till prestationer, saker man gör. Det kan såklart variera med vilka uppgifter man ställs inför, men kan även vara ganska generellt – tror jag på min förmåga att klara saker rent generellt? Som Pippi Långstrump: Det har jag aldrig provat förut, så det kan jag säkert.
Men om du har generellt lågt självförtroende, har du någon gång funderat på vad det beror på? Har du ställt dig frågan: ”Varför har jag dåligt självförtroende?”

Om du på allvar ställer den frågan och försöker hitta svaret, eller svaren, är det du hittar då fortfarande giltigt?

Om det till exempel var någon i din barndom som klankade ner på dig, gäller det fortfarande? Och gäller det alla de saker du tror dig om att inte klara? Eller har det dåliga självförtroendet blivit ett skydd för dig att inte våga prova – för att slippa misslyckas? Har din rädsla för att misslyckas blivit större än längtan efter att förverkliga en dröm eller plan? Försöker du inte ens längre?

Vad tänker du om jag säger att dåligt självförtroende är ren inbillning? Och om man kan inbilla sig att man inte kan, skulle man då inte lika gärna kunna inbilla sig att man faktiskt kan? Tänk Pippi Långstrump igen!
Och om du nu skulle våga prova, och ändå inte lyckas, är det då verkligen ett misslyckande? Eller är det en vinst att du vågade prova, och en vinst i att du lärt dig något?

Även när det kommer till självförtroende och självkänsla så handlar det om våra tankar. Vilka tankar har vi, hur mycket tror vi på dem och hur mycket kontrollerar vi dem i den riktning vi själva vill? Tillåter du de negativa och destruktiva tankarna att ta över, eller bejakar du och stärker de positiva och uppbyggande tankarna? De som gör att du kan gå hur långt som helst?

Vill du ha hjälp med hur du kan förbättra ditt självförtroende eller självkänsla, så hör av dig. Mitt sommarerbjudande gäller till den 15:e augusti 2021.

Välkommen!

När flanerade du sist?

Den 19:e juni är det Internationella Flanerardagen, World Sauntering Day.

I dagens samhälle när allt ska gå så fort så känns det lite som bortglömt att flanera, nästan så att själva ordet också är bortglömt.

Flanera, strosa, ströva, släntra, spankulera, spatsera, lustvandra.

Däremot vet vi allt om powerwalk, stavgång och att skynda mellan olika aktiviteter. Vi är nog många som lider av bråttombeteenden och kan må bra av att sakta ner ibland. När du gör saker långsamt (promenerar, klipper gräset, diskar, borstar tänderna etc.) så signalerar du till ditt stressade nervsystem att det ska ta det lugnt.

Internationella Flanerardagen grundades 1979 av W. T. Rabe som en respons till den ökande jogging-kulturen. Idén bakom dagen var att uppmuntra människor att sakta ner och att uppskatta världen runt omkring.

Så ta en promenad imorgon, sakta ner så att sinnet hänger med. Låt fötterna ta dig dit de vill, låt ögonen vandra och utforska, tag in ljuden och njut av känslan du känner mot din hud, kanske vind, sol eller värme av kläderna. För mig blir det nästan som en mindfulnesspromenad, fast inte lika strukturerad.

Om du däremot är medelålders och alltid går långsamt, så bör du enligt forskning börja gå fortare (och troligen bör du även börja träna). Enligt en stor studie i Storbritannien så ökar risken för att dö i hjärtrelaterade sjukdomar för dem som går långsamt med det dubbla. Detta gällde både män och kvinnor och kunde inte förklaras av andra riskfaktorer som rökning, BMI, diet eller hur mycket tv den medverkande tittade på. Forskarna drog istället slutsatsen att det snarare handlade om allmänt låg fysisk kondition.

Läs hela studien här

Förundran
- en känsla för god hälsa

Att känna förundran i sig är inget nytt, det har vi gjort i alla tider och vi gör det redan som barn. Men forskningen kring dess goda hälsoeffekter är relativt ny.

”- Underskatta aldrig kraften i gåshud, säger Katrin Sandberg.” en av författarna till boken Förundranseffekten.

Jag är nog själv en person som ganska ofta låter mig förundras, kanske har det med mitt foto-/bildintresse att göra. Jag kan fascineras över färgerna på en skalbagge, liljekonvaljens doft, hur snabbt vissa fåglar flyger – lika väl som en del musik får fram min gåshud, men där kan jag bli bättre, jag lyssnar inte längre så ofta på musik, ljudböckerna har tagit över för mycket.

Det är spännande att förundran kan ha så många positiva effekter:

du blir friskare
du blir mindre stressad
du får mer tid
du blir smartare
du blir mer kreativ
du blir mindre egoistisk
du blir snällare
du blir generösare
du gör grönare val

Så står det på Bonnier faktas sida om boken Förundranseffekten av Katrin Sandberg och Sara Hammarkrantz. Själv kan jag nog inte riktigt förstå hur jag skulle få mer tid, men kanske förstår jag när jag läst boken, för nu har den väckt min nyfikenhet kring detta och jag vill veta mer.

Att uppleva förundran är ju dessutom helt gratis, kräver inte mycket tid, inga nya rutiner, ingen träning, bara att vara lite uppmärksam och tillåta oss att vidga våra sinnen. Förundran är helt ansträngningslös och ger oss en liten paus från vardagskraven.

Så vad förundras du över idag?

Om att skratta och le

Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. Stämmer det verkligen. Ja, det finns en hel del forskning på hur skratt påverkar oss, så visst stämmer det!

”De flesta tror att vi ler eftersom vi är lyckliga. Men motsatsen kan också ske: vi känner oss lyckliga eftersom vi ler. ”

https://utforskasinnet.se/

Att skratta är något av en mirakelmedicin, även från ett medicinskt perspektiv.

Ett gott skratt:
* frigör endorfiner som minskar stress och smärta
* gör att dopamin – lyckohormonet – utsöndras
* minskar muskelspänning
* ökar smärt-toleransen
* minskar risk för hjärtsjukdom och stroke
* har positiv effekt på depression, sömnproblem och sömnkvalitet hos äldre personer
* ökar mottagligheten för inlärning
* ökar förbränningen
* gör att vi klarar motgångar bättre
* gör att vi blir gladare

Vi vuxna har gått från att som barn skratta eller le ca 400 gånger per dag till ett snitt på 15 gånger per dag, så vi kan helt enkelt bli bättre på det igen! 🙂

Om du börjar med att le så lurar du hjärnan att tro att du är gladare än du kanske faktiskt är, du förstärker de positiva känslorna. Även om hjärnan är det ställe där känslor startar så kan ansiktsmusklerna hjälpa till att förstärka eller förändra känslorna. Även om leendet är fejk, så hjälper det alltså. Om du är en person som ofta tänker negativa tankar, så kan du genom att le hjälpa hjärnan att hitta fler positiva tankar.

Att le minskar även stress och gör dig mer kreativ. Värt att prova nästa gång du stöter på en stressfull uppgift!
Leendet minskar inte enbart stresshormonerna i kroppen, det kan även bidra till att frigöra spänningar på cellnivå. När vi ler och tänker positivt så motverkar den psykiska avslappningen stressrelaterade förändringar i kroppen, som på sikt kan leda till cancer och andra sjukdomar. Forskare har även kommit fram till att positiva personer återhämtar sig fortare från sjukdomar.

Leenden gör dig mer lättillgänglig, du uppfattas som trevligare och mer trovärdig, och leenden smittar! Leendena på kontoret blir en humörhöjare, och lycka har en betydande effekt på en arbetsplats produktivitet.

😀

Acceptans

Det blir inte alltid som man önskar och man blir arg, besviken, frustrerad. Men om man kan klara av att släppa det och istället känna en acceptans så blir det lättare.

After all, the best you can do when it’s raining, is to let it rain.
Henry Wadsworth Longfellow

Ibland blir inte dagen (livet) som man önskar, av olika anledningar.

Om det är omständigheter som man inte kan, eller för tillfället inte orkar ändra, så är det lätt att bli ledsen, frustrerad, arg eller känna någon annan negativ känsla. Dessa negativa känslor tar mycket energi och får oss inte precis att må bra.
Om man kan lyckas vända dessa känslor till acceptans så blir det lättare, man kan släppa (åtminstone tillfälligt tills orken återkommer) och gå vidare.

Tag några djupa, lugna andetag och tillåt dig att känna som du gör. Vila en stund i känslan och tillåt dig att önska att det var annorlunda.
Se sedan om du kan hitta en mer neutral syn, om du kan acceptera nuet så som det är.
När jag växte upp hörde jag ibland äldre människor säga:
– Det är som det är.
Mer som ett neutralt konstaterande än med bitterhet över att det inte var på något annat sätt. Det ser jag som att de accepterat nuet så som det var just då.

”Det går inte att tvinga sig själv till att acceptera. Acceptans är ingen prestation, det är inget man ”gör” utan ett inre skede som äger rum när man släpper taget om föreställningen att något borde vara annorlunda än det är.”

ur Fri från stress med Mindfulness av Åsa Palmkron Ragnar och Katarina Lundblad.

Om långsiktig påverkan

Om du tror att stressen inte påverkar dig, och om den ändå skulle göra det så är det väl inte så farligt, då behöver du nog tänka om lite.

Ja, jag är lite stressad, men:

det lugnar snart ner sig
snart är det helg/långledigt/semester.
jag överdriver nog, alla andra klarar det ju.
så är det väl när barnen är små.
så är det i det här yrket.

Ja, kanske det. Men om det nu inte lugnar ner sig, du har tusen projekt och samkväm planerade på semestern, DIN kropp faktiskt inte alls anser att du överdriver, barnen behöver en frisk förälder – särskilt när de är små, yrket inte är det viktigaste i ditt liv – det är din hälsa.

Vad kan då hända om du inte lär dig varva ner och hantera stressen?
– Jaja, jag kan få utmattningssyndrom, jag vet det, men det händer inte mig. Och om det skulle göra det så får jag väl vara sjukskriven och vila upp mig en stund då.

Om det vore så enkelt, säger jag då.

Enligt en nyligen publicerad studie på Institutet för stressmedicin så framkommer det att för vissa patienter blir kognitiva problem och trötthet permanent efter ett utmattningssyndrom. Och även många av de patienter som tillfrisknat från sitt utmattningssyndrom har i många fall fortfarande 7-12 år efter första läkarbesöket (ja, du läste rätt) problem med trötthet och kognition.

Därför är det viktigt att jobba förebyggande. Återhämta dig nu, inte efter att du blivit sjuk.

Och då har de i forskningsstudien inte ens berört andra effekter i sjukdomens spår, som skuld, skam, sämre självkänsla, sämre självförtroende, identitetskris, ekonomi, familjepåverkan, dagligt kämpande mm. För att inte tala om eventuella följdsjukdomar.

Så var rädd om dig! Återhämta dig nu!

Om skuld och skam

I stressens fotspår kommer skuld och skam.
Eftersom du inte längre orkar en bråkdel av vad du brukade – ofta orkar du inte ens vara glad – och eftersom hjärnan påverkas och du glömmer en massa som du tidigare hade koll på.

Utmattningssyndrom – så mycket skuld och skamkänslor som finns förknippat kring det. I synnerhet som jag inte hade förståelse för vad som var sjukdomens, och inte mitt, fel.

Förlåt för att jag:

inte räckte till på mitt jobb
var irriterad, arg och fräste åt er
glömde era födelsedagar
glömde barnens tandläkartider
glömde packa ner matsäck till dagis
glömde packa upp barnens gympapåsar
spred grejer runt mig och aldrig blev klar med något då jag mitt i ena göromålet kom på något annat och bara ställde ifrån mig det först, och sen kom på något tredje och ställde ifrån mig det andra… osv.
för att jag var en tråkig och trött mamma
för att jag skällde på mina barn
för att jag inte orkade med hushållssysslor fast jag var hemma hela dagarna – jag hade ju inte brutit benet liksom…
inte var på humör för sex, typ aldrig
drog mig undan från mina vänner
glömde betala räkningarna så det kom påminnelser
flydde in i ljudböcker eller meningslösa sysslor
behövde spendera massor med pengar på naprapater, kiropraktorer och massörer
blev sjuk igen, och igen

Listan kan göras ännu längre…

Jag förstod inte bättre och fick ingen hjälp att förstå att allt det här var symtom på min sjukdom. För jag var faktiskt sjuk, även om jag kände en ofantlig skuld över det med, för jag förstod inte. Varför mår jag så här dåligt, varför är jag ledsen, jag har ju allt! En fantastisk familj som älskar mig. Ett bra jobb, trevliga arbetskamrater, ett bra boende, VARFÖR?

Det är dags att göra upp med skuld och skamkänslor för att man är sjuk i hjärnan. Vem känner skuld och skam över att ha brutit benet, eller fått blindtarmsinflammation? Alla tre läker, de tar sin tid och går inte att skynda på, men de läker.

Det är också dags att läkare och försäkringskassa tillåter även denna sjukdom att ha sin läkeperiod. Att bli stressad av att kanske inte få vara sjukskriven tills man är frisk och inte hotas av utförsäknring är INTE något som är i linje med att läka från utmattningssyndrom.

Vilken läkare eller försäkringskassa skulle be någon som brutit benet att gå tillbaka till att springa maraton innan benet är läkt och innan den långsamt tränat upp sig igen? Det är precis lika orimligt som att be en utmattad att återgå till samma arbete innan den är frisk, även om många brukar få börja långsamt. Har man då inte förstått vad det är som gjort en sjuk, och inget har förändrats på arbetet eller i hemsituationen så kommer en ny utmattning snart igen.

Kunskapen kring den här ökande folksjukdomen måste spridas, så att vi som är friska idag, har kunskap och förståelse för att hjälpa de som är på väg in i sjukdom för att bromsa, för de som är på väg har ofta tunnelseende och förstår inte/vill inte se det själva. Tillsammans kan vi förebygga och minska dyra sjukskrivningar och mycket lidande.

Och till dig som är sjuk idag vill jag bara säga, vila så mycket du kan och skaffa dig sedan så mycket kunskap du orkar kring symtom och orsaker, och se till att få en bra terapeut som kan hjälpa dig att förstå vad du behöver ändra och vad som behöver ändras kring dig för att du ska kunna må bättre.

Det kommer att bli bra!