Att ha ett bråttom-beteende är att vara driven, ha flera bollar i luften, vara ambitiös, produktiv, att göra allting snabbt och att ha en känsla av att inte ha tid att göra allt man vill.
Det kan självklart ta dig hur långt som helst – men om du inte ser upp kan det ta dej rakt in i nätet av sjukskrivningar, läkarbesök, mediciner, försäkringskassa, rehabilitering och i värsta fall riktigt allvarliga sjukdomar.
Hur vet man om man har ett bråttombeteende?
Har du behov av kontroll?
Är du otålig, vill att saker ska hända/bli klara NU?
Går du fort, talar fort, äter fort?
Är du tävlingsinriktad och vill du alltid vara bäst?
Gör du ofta flera saker samtidigt?
Har du lätt för att bli arg eller irriterad (särskilt på långsamma människor?)
Vill du få så mycket gjort som möjligt, på kortast möjliga tid?
Har du extremt höga krav, är du perfektionist?
Kan du inte ens under semestern slappna av och göra ingenting?
Att ha ett bråttom-beteende är både en följd av stress och en orsak till mer stress. Det gör att stressystemet ständigt är i gång, vilket kroppen inte orkar. Stresspåslaget frisätter stresshormon i kroppen och de påverkar bland annat din andning och cirkulation, pulsen och blodtrycket ökar, musklerna spänns, du kan få värk, sömnsvårigheter, sämre immunförsvar och mängder av andra fysiska åkommor. Det påverkar även humör och sexlust, du kan bli mer asocial, få minnesstörningar, bli arg/orolig/deprimerad/apatisk, aptiten kan minska och beroendeproblem öka. Med mera.
Att ha ett bråttom-beteende sker på bekostnad av både familjelivet och hälsan. I förlängningen bidrar stress till utvecklingen av fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och alzheimer. Stress har också avgörande betydelse vid utmattningssyndrom, och autoimmuna sjukdomar så som reumatism, multipel skleros, psoriasis m.fl. samt vid psykisk ohälsa.
Så om du känner igen dig i att ha ett bråttom-beteende så är det hög tid att dra i nödbromsen! Innan det är för sent! Jag frågade vid ett tillfälle ett antal utbrända personer vad de önskar att de hade gjort annorlunda innan de blev sjuka, ett av svaren löd:
”Jag önskar att jag hade förstått och tagit detta på allvar, och inte varit så nonchalant och trott att det var någonting som hände ”svaga” människor och inte mig. Att jag varit lite mer ödmjuk, mindre arrogant och tagit till mig den kuskap och råd som faktiskt finns. Jag trodde inte det gällde mig.”
Andra svar jag fick handlade om:
-Kunskap om kroppens signaler och hjälp för att lyssna till dem.
-Se sitt egenvärde, hitta självkänsla och självförtroende utanför prestationer.
-Kunna sätta gränser, sänka kraven, ,bromsa i tid och inte bara köra på.
-Se vikten av pauser, hitta tiden och min metod för avkoppling.
-Hitta sina friskfaktorer, det som ger mig energi och glädje.
Livet är inte att prestera. Ingen är perfekt – och det är okej.
Du behöver ta hand om dig! Lär dig stresshantering, ät rätt, motionera och framför allt, tillåt dig att återhämta dig! Det är livsnödvändigt!
